charlysprat

Det är både med sorg och mycket lättnad som jag skriver på lägenhetskontraktet idag. Tänker på all den tid som Peter har lagt ner på den. Inte bara tid, utan hela sin själ, Lägenheten blev någonting som folk pratade om till slut. Visst har det gått många troll i den och visst har det till större delen varit jobbigt, men idag är den så fin! Vi skulle t.o.m. ibland kunna tänk oss bo i den igen, men det är bara en känsla. Det kommer att kännas märkligt. Lägenheten har varit som ett plåster. Den har alltid funnits med i bakhuvudet. I alla situationer mer eller mindre. Nu blir man några kilo lättare plötsligt! Vemodigt med härligt på samma gång!
Nu ska vi bara koncentrera oss på ett projekt istället. Vårt hus i Sibbarp!









Ja håll nu tummarna. Är jättenervös! Har kissat miljontals gånger redan! Jag har ju varit med förr. Det brukar inte gå min väg. Tänk om han drar sig ur i sista sekund! Andas in. Andas ut. Andas in. Andas ut...