charlysprat

Jag har nyss drabbats av separationsångest. Åh vad jag inte vill jobba imorgon. Åh vad jag inte vill ha standby nu i fem dagar. Åh vad jag inte vill att Peter ska åka till Seattle imorgon. Jag saknar honom redan. Det känns liksom lite sorgligt. Jag vill bara vara hemma och mysa.

Sedan så har man vant sig vid att Sylvia alltid är hemma, men imorgon börjar hon jobba igen efter mammaledigheten. Ha! Ha! Man vänjer sig fort vid saker och ting.

Jag ska förresten lägga in lite bilder  på träffen hemma hos mormor, men jag ska först lägga in dom i datorn osv...

Nu ska jag se film!
Natti!