Medan han sov
Fan vad duktig jag är!!!! En klapp på axeln för att jag var så driftig i morse. Peter sov och jag ville inte väcka honom eftersom han är lite halvkass fortfarande och ska flyga Tokyo i eftermiddag.
Jag samlade ihop allt bråte på framsidan. Plåt och rester av den gamla stuprännan, lite träbitar och två fulla sopsäckar med skit (inte sorterat tyvärr). Sedan körde jag raka vägen till Bunkeflostrand soptippen och slängde alltihop. Jag orkade inte se skiten längre och nu mår jag mycket bättre!!!
Nu ska vi snart köra iväg någonstans för att se om vi hittar oss någon god mat innan Peter ska jobba.
Åh nu känner jag mig sådär tjock och ful igen eftersom jag inte har vågat träna sedan jag fick sprutorna. Det har satt sig mentalt. Jag är rädd att det ska göra ont, men jag väntar två dagar till och sedan kör jag igång på måndag igen. Synd att det ska behöva bli uppehåll i träningen när man var så flitig innan.
Nej annars ska jag väl inte göra något speciellt idag. Jag är ensam hemma och jag kan välja och vraka mellan kanalerna som jag själv behagar, men jag föredrar nog sällskap ändå.
Separationsångest...
Kommentarer
Trackback
